Back from the dead

Long time no seen. Det är dags igen. Jag vill börja med att ödmjukast be om ursäkt för den dåliga uppdateringen denna förslappning bygger på ett antal faktorer;

1. Jag har vart grymt bakis
2. Pluggat
3. Nej sen finns det nog fan inget annat att skylla ifrån sig på.

Låt oss backa bandet till fredag för två veckor sedan. Jag styrde nämligen kosan hemåt till mammas mat och lugn och ro. Det hela inleddes dock mindre lugnt med att SJ:s tåg från Sundbyberg vid 14 var fullare än en alkis samma helg som han kan casha ut socialbidraget. Väl hemma bjöd mor på tacos vilket självklart uppskattades i övrigt en mycket lugn fredagskväll.

På lördagen drog helgens egentliga höjdpunkt igång, förlåt mamma. Jag avstod strykan för en hederlig oddset och jag hade till allas förvåning vunnit 400 friska, i vägen för denna oerhörda lycka stod dock ett lag i rött ledda av en pensionär i glasögon. De överbetalda idioterna lät Hull göra två mål och pengarna var borta. Jag har fått inside om att Hulls första mål möttes med viss skadeglädje från övriga deltagare, tragiskt är min enda kommentar till detta. De misstänkta för skadeglädjen och den indirekta förolämpning mot mig är; Palm, Peppe och Herr Kohlin

Efter att Karl Robins mamma och pappa bjöd på både mat, öl och efterrätt (Palm tog dubbla portioner) genomgick vi en kortare promenad till Oxbacken där Herr Bohlin slog upp portarna. En förfest som enligt de flesta hade allt, mycket trevligt helt enkelt. Jag vill tillägga att stora delar av förfesten hade italienskt tema varför soundtracket hämtades från VM 90, jag återkommer till detta senare. Efter en del whiskey, något som senare skulle visa sig ödesdigert blev det BMB eftersom Karl Robin ofta sätter på sig bjudarvästen just där. Det var här som kvällen började att spåra….

En kortare bakgrund är också vid det här laget på sin plats. I sommras inbjöd tidigare nämnda Herr Kohlin till något som i folkmun kom att kallas för “spritfesten” kravet från festarrangören var att man bara fick dricka sprit, kvällen avslutades senare på samma BMB där jag och Palm blev “radiostyrda”. För att göra en lång historia kort; Det tappades bort jackor, sprangs iväg mot VLT- huset och jag blev för första gången, tro det eller ej, betraktad som dumhuvudet av en person 4 år yngre än mig. Denna helgens fest handlade därför mer om spritfesten vol 2. Om man beaktar detta så var oddsen på urspårning låga och visst vid slutet av kvällen var jag och Palm, framförallt jag riktigt Canada som man säger i Göteborg. Stor tack till Palm för att han styrde upp taxin hem. I övrigt har jag inga kommentarer utan hänvisar till;

Kollekonstaterar.blogg.se

Under söndagen blev jag av naturliga orsaker sängliggande. Dock hann jag med att se min största idol här i liver Mats Rubarth spela sina sista minuter på Råsunda. Jag och min far förundrades över Mats Mats sista minuter och diskuterade hur stort det måste vara att få avsluta sin tid i AIK på detta vis. Jag tror att alla som följt bloggen sedan starten hösten 2006 mitt under brinnande 0-ning i Sundsvall vet att jag gillar Mats. Läs dock helst gärna Herr Malms kommentar i inlägget under, han sätter ord på det som jag tror att många med mig känner.

Tillbaka i the royal huvudstad har jag inte alls gjort mycket förutom att plugga och jag han även med att se senaste bondfilmen. Jag missade även en kryssning eftersom jag inte har något giltigt pass, det visade sig senare att detta inte behövdes tyvärr (för mig) har jag hört att det blev en lyckad sådan.

Jag hoppas att samtliga trogna läsare känner att det fått valuta för pengarna (som de Ions inte betalar) och jag garanterar att det blir fler inlägg inom kort.

Avgå alla….





// Johan

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0